måndag 4 januari 2010

Jag har en garnkompis




När jag stickar är jag sällan ensam. Det tar inte många minuter förrän jag har en mjuk katt vid min sida. Hon tar sikte på garnnystanet men eftersom hon vet att jag inte uppskattar att hon attackerar så smyger hon i stället. Många gånger verkar det räcka för henne att lägga en tass på nystanet som för att visa att hon har lite rätt till det. Bara så att jag vet...
Det är i alla fall väldigt trevligt med sällskap.

1 kommentar:

LADY JEN sa...

Alltid härligt att ha sällskap när man kryper upp i soffan med sticknigen. Ditt sällskap ser dessutom väldigt mjukt och gosigt ut :-)