Sakta men säkert bygger jag en verkstad.

Vad som först började som en random silversmideskurs en helg har blivit så mycket mer. Det tar längre tid än vad jag tål egentligen, men man blir så mycket lyckligare över varje tillskott när man inte skaffar allt på en gång tror jag. Idag har jag fått tillfälle att köpa delar av en verkstad som ska säljas.


Vilken patina hammaren har! Jag gillar faktiskt att den är lite använd. Det känns inte lika högtidligt då på något vis. Någon har använt den för mig.

En ringkrats, precis vad jag behövde!

Och det bästa av allt; en trumlare! Nu behöver jag inte stressa i slutet av varje lektion för att hitta mina saker som ligger i trumlaren. Och glömma kvar allt smått jag inte hittar i hastigheten.
Nu har jag en egen!